Klappar ihop ett tag medan Dotter sover middag. Stunden på dagen som man längtat efter, den som bara är min. Har visserligen världens bästa goaste raraste och finaste unge, men en liten paus får mig att uppskatta henne mer.Kom idag på henne med att räkna blomkrukorna i uterummet. "Ätt, tå, tle, fya, em, ess, su, åtta, nie." Jag sprang efter filmkameran, men det blev såklart ingen repris på det hela. Istället gick hon omkring och sa "åtta, åtta, åtta, nie, åtta åtta".
Bjuder på en midsommarbild på finaste tjejen, med krans gjord traditionsmässigt av hennes mamma. Det hör till att man ska tappa tålamodet, nästan ge upp, få slut på blommor, tappa tråden och få kryp i hela huset innan kransen är klar. Minns det klart och tydligt från min egen barndom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar