Alla hjärtans dag!

Dotter var med mig på skolan och hade pysseldag. Ordentligt omhändertagen blev hon såklart av alla barnen.

Hon kom hem med två fina rosor, en som hon gjort åt sin mamma, pappa och lillasyster.

Och en till mormor som såklart blev mycket glad!

Dagen avrundades med lite magsjuka, och nu har jag en sjuk flicka bredvid mig i soffan framför På spåret. Sjuk, men nöjd med sin dag!

Hälsa på!

I måndags började studiedagarna på jobbet för alla lärarna. Tänkte att de och fritidsfolket behövde piggas upp med lite fransk chokladtårta, så en sådan bakade jag och Dotter igår och idag åkte jag och Lillasyster och hälsade på. 

Det var såklart jätteroligt att träffa alla rara kollegor, men ska jag vara ärlig hade jag inte jättelust att börja jobba... Efter fikat var det skönt att få åka hem till barnledigheten igen. Annat blir det nog om ett år. 

Lillasyster sov sig genom hela visiten, men några av dem han klämma lite på henne i alla fall! En söt sparkdräkt/pyjamas från småfolk fick hon av kollegorna! 

Tusen tack!

Sista jobbdagen

Idag är den här. Min sista dag på jobbet för 15 månader framöver. Mamma frågade mig vad jag skulle göra med all tid innan bebisen kom. Tror man får tänka så här: Den kan ju komma när som helst, eller om väldigt många många veckor så man ska nog inte tänka att man ska hinna något särskilt. Vila mycket, njuta av vår/sommar, greja med alla bebissakerna som ska göras i ordning. (Det är först när jag jobbat klart som jag får börja göra i ordning till den nya krabaten har vi bestämt...) Kanske läsa en bok, eller putsa lite fönster. Vi får se. Annars får jag bara njuta av dagarna med den här lilla tjejen som sitter på trappen och väntar på att hennes mamma ska komma hem idag.

Onsdagstankar

Saker blir inte alltid som man tänkt sig. Planen var ju att jobba hela vägen fram till skolungarnas sommarlov, men den planen skulle visst få revideras. Hårda ord från liten bestämd barnmorska och så får jag snällt gå och berätta för chefen att sista dagen blir tisdag före Kristi himmelsfärd. Plötsligt går antalet jobbdagar att räkna på mina händer och fötter och den stora livsförändringen som en bebis och att bli tvåbarnsmamma innebär kom väldigt nära.

Denna vecka har hittills spenderats med lilla sjuklingen och jag kan inte annat än tänka på hur livet blir efter sommaren. Känner mig rätt rastlös av timmar med varmt barn klängande runt halsen på mig i soffhörnet, men trött. Maken tar läggningen i kväll, och jag hade tänkt få en egen stund att virka lite på ett projekt. Efter en ambitiös matlagning hällde jag dock lite kokande olivolja på mig, så jag antar att kvällen får fortsätta spenderas med ena tummen i ett glas med kallvatten. Som sagt; saker blir inte alltid som man tänkt sig. (Men maten blev god.)

Om läsning...

Vi var i biblioteket och lånade böcker. Förstaklassarna valde bland de lätta lätta böckerna och lånade fyra-fem var. En liten kille frågade vad han skulle göra när han hade lånat böckerna. "Du kan gå tillbaks till klassrummet och läsa dem" sade jag. Killen gick, det dröjde en minut och så kom han tillbaks. "Du fröken", säger han, "jag kom på att jag kan ju inte läsa! Jag har ju lånat alla böckerna för att jag ska lära mig!" Och så gick han igen med stolta steg upp till klassrummet...

Om erfarenhet...

Nåja, så ny i gänget är jag inte, har ju jobbat med mitt arbetslag i ett halvår nu, men de flesta har nog jobbat där minst sedan skolan grundades. Inte riktigt, men min närmsta kollega besitter en enorm kunskap om hur saker ska vara och fungera och det är bara att suga åt sig och lära. Ett bra exempel fick jag på detta när vi planerade första dagen för nya

klasserna på skolan. En utflykt klockan halv tio till närliggande gräsyta skulle det bli med medhavd matsäck. Jag ville ju inte vara den som var den, men både smhi och yr sade att det skulle bli regn. Mycket regn. Hela dagen. Utan pardon. Påtalade detta; vad gör vi om det regnar? Svaret jag fick var lika enkelt som självklart. Det har aldrig regnat när vi gått iväg första skoldagen så det kommer det inte göra på måndag heller. Tittade in på vädersidorna nu alldeles nyss, och nu har de ändrat. Inget regn kommer det bli. Visst för att man har stort inflytande som erfaren lärare, men jag visste inte att man kunde styra vädret.

Skolavslutning och nerver...

Barnen i skolan är avslutade, två jobbdagar kvar för min del och sen börjar den stora ledigheten! Fick en fin ljuslykta av mina ungar. Pryder sin plats hemma redan!

Okej att man sliter hela året till en minimilön, men när väl juni kommer så känns allt värt det! Kan dessutom inte låta bli att längta lite till augusti med uppstart med helt egen klass med små ettor och lite större tvåor varav hälften nu ska lära sig läsa och skriva! Vilket oerhört spännande avstamp i livet att få vara med och guida dem igenom!

Helgen ska bjuda på premiärtävling i agility för hundar och matte. Var med på en liten inofficiell tidigare, men den gills inte riktigt då vi tränat banan i förväg och liknande. Nerverna kommer vara på utsidan och hundarna kommer vara knäppa av adrenalin och uppspelthet och vi kommer bli diskade efter max fyra hinder, men vi ska banne mig ha roligt! Matte måste bara tänka på att hålla ambitionsnivån på den beskrivna nivån och inte få för sig att något ska gå bra, för då kommer det nog att gå ännu värre!

Uterummet är i princip färdigmålat nu, men ge sig till tåls till färgen torkat och vi tagit bort maskeringstejpen innan det blir bild här! Morgondagens projekt så får vi se efter det!

Nu film och gott hembakt bröd från en elev som har ett bageri och café hemma. Mums!

Nertrappning och nerräkning

Sådär. Fruktansvärt trött idag. Maken påstår att jag lider av postteatralist paltkoma. Blir så när man är trött efter gårdagens teater med ungarna på jobbet. Idag hade vi arbetsplatsträff, i morgon lediga dagen med Dotter, sedan kort torsdag eftersom jag kompar ut och åker och firar att morfar blir ännu ett år äldre. Efter det en kort fredag och sedan påsklov. Helt fantastiskt. Sedan är det inte många veckor kvar tills sommarlovet, två kompfredagar att ta ut och en hel del röda dagar och klämdagar innan dess. Nyss var här snö, snart är här sommar.

Å andra sidan knappt 30 dagar kvar som jag ska lära ungarna allt de ska ha med sig till nästa årskurs. Vill till att ligga i . Är sugen på att starta om igen, starta från grunden. Göra egna rutiner från början och hinna tänka en sommar på vad jag tror fungerar bäst för mig. Sen vet man ju aldrig hur det blir ändå. Kanske därför jag påstås ha världens bästa yrke - barnen gör arbetet så spännande.

Fortfarande kan jag inte begripa att det är ljust när jag åker hem ifrån jobbet på eftermiddagen eller kvällen. Jag tänker att jag ska slänga mig i soffan och ta kväll, men ljuset inbjuder till både promenader och annat smått och gott. Kanske lever man i fel land om man är så känslig för mörker, men finns det något bättre än en regnig dag i september när alla promenadvägar åter är tomma, värmen är lite lagom och hela världen är min egen.

Vilken filosof man blir på ett glas rött. Nu ska jag nog ta och filosofera mig i säng och stoppa näsan i en sovande Dotters nacke och njuta av att i morgon är våran helt lediga dag tillsammans, bara hon och jag...

Vår

15 februari kommer våren. Hörde på radion att meterologerna sa att det inte kan bli vår innan dess. Väljer att se glaset halvfullt. Kunde ha tänkt att det ska vara vinter i tio dagar till, men det verkar negativt. Den 15 februari kommer våren. Punkt.

Har börjat samla kärnor med barnen i skolan, tanken är att vi ska plantera det de har med sig i sina frukter. Efter sportlovet kommer vi ha krukor i hela klassrummet med mer eller mindre misslyckade odlingsförsök. Ser fram emot att se elevernas kreativa förslag på frukter som de har med sig, allt för att få kärnor.

Funderar även på om detta är helgen då jag ska börja plantera lite hemma själv också. Solen skiner, energin och lusten kommer som ett brev på posten. Sitter och tittar på allt jag kan göra och funderar på vart jag ska börja. I morgon är det säkert regn, då är nog lusten och alla planerna borta igen. Jag undrar vart alla lustar gömmer sig när det regnar.

Glöm inte att frossa i tulpaner! Det ger vårkänslor i det mest regniga väder...

 

Sömn och spenat.

Höll på att svimma idag på jobbet. Svartnade för ögonen och benen vek sig flera gånger och var allmänt yr. Kollegorna beordrade mig till soffläge med fötterna högt och gav mig äpplen. Mycket rara. De spekulerade i vad detta kunde bero på, för lite sömn, för lite mat, graviditet, sjukdom.

Åkte hem och somnade pladask och sov i en timme. Mådde mycket bättre när jag vaknade igen. Tror helt enkelt att det är så att det tär på mig att Elsa sovit hos/på mig i tre veckor och nu röjer runt i sängen hela nätterna med 40 grader feber två nätter i rad. Kroppen sa nog ifrån. Kostade på mig en härlig långpromenad med hundarna. Vi var borta nära två timmar, mötte knappt en kotte i hela naturreservatet så hundarna kunde springa i sina osynliga koppel lite hur de ville. Solen värmde gott, och det var väl tur för lilltokan till hund hittade några änder att jaga. Isen höll dåligt, så hon blev blöt upp till magen. Tur att vi nästan var hemma när det skedde.

Nu doftar det gott av spenatsoppa ifrån köket. Lillstumpan har fortfarande 39,5 i feber, men efter en alvedon är hon riktigt pigg och går runt och viftar med två skedar och talar om att det är mat nu. Ska göra dem sällskap! (bilden är från ica.se)

Om jobb...

Två dagar jobbade. Nej, det var inte så farligt. Det börjar kännas riktigt bra. Hade med gitarr och vi sjöng sånger, ritade och pysslade mellan statistikjobbandet. Så ska det vara. Så trivs jag.

Närmsta kollegan berättade att hennes elever fick födelsedagskort, "Men det är ju inget att börja med så här på vårterminen, men nästa termin kan vi ju göra av kartong och så blommor och så glitter och så...ja, om du väljer att jobba kvar här hos oss då..."  Hur kan man annat än att vilja vara kvar då?!

Vi får se. Jag ska inte bestämma något ultimat efter två dagar.

I samma takt som min ångest över att börja jobba har släppt har Dotters ökat. "Mamma, mamma" ropar hon när jag kommer hem. Sedan är hon helst i samma rum som mig hela kvällen och vid läggning helst på mig. Somna i egen säng går inte. Somna går egentligen inte alls, tänk om mamma inte är där när man vaknar! Och när hon vaknar till somnar hon inte om igen, utan varvar upp och är hysterisk tills hon får vara alldeles nära igen. Hoppas detta går över snart, hur mycket jag än älskar min dotter så är det ganska skönt att få mellan sju och tio för mig och maken.

Allvaret

I morgon börjar det. Har gått runt och mått lite illa hela dagen, inbillar mig att det inte beror på att jag ska börja jobba i morgon. Jag har ju intalat mig om att det är det bästa som kan hända just nu, så varför skulle jag då må dåligt över det?

Det är så att man efter ett tag tröttnar på "Ja, titta bollen, ja lampan." "Mamma mamma" "Ja, jag är din mamma". Inte tröttnar för gott, men lite annan input är alltid trevligt. Bröstmjölk i huvudet påstår de ju att man får när man ammar, så att allt går lite trögt. Tror snarare att det är en brist på sömn och intellektuella samtal som ger den där effekten. I vilket fall så kvarstår den nu även om amningen är ett minne blott. Ser fram emot min hjärnas ankomst i morgon då helt enkelt!

Trams å sido så är det där med sömn nu en välbehövlig komponent.

God natt gott folk!