Alltså, den här lilla sötnosen är minst lika mjuk som något garn. På bilden var hon alldeles nyhemkommen till oss, och garnhyllan var visst en bra plats att sitta på.
Djuren är nog de allra bästa sällskapen när man stickar. Inte minst att de förstår att man ska vara tyst när matte räknar maskor, tappar maskor eller håller på med ett komplicerat mönster. Och de protesterar inte när man bara måste sticka ett varv till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar