Utskällande av Miomöbler

Äntligen äntligen har vår soffa och vår fåtölj kommit. Som vi har väntat! Måndag för två veckor sedan sade vi att vi skulle hämta dem. Det var lugnt sade de på Miomöbler. Möblerna skulle komma till dem redan vecka 43, så vecka 46 var ju inga problem. De skulle skicka ett sms när möblerna var där och så var det bara att komma och hämta dem. Gamla soffan åkte till tippen, sittkuddarna fick bli hundbäddar. Ingen mening med att flytta med det åbäket när vi ändå kunde hämta vår nya på den för flyttdagen hyrda släpkärran.

Men inget sms kom. På måndagen vecka 46 ringde jag och frågade efter soffan. "Vaddå, soffa? Ska ni ha fått en soffa? Vi har inte fått någon soffa här, jag får ringa och fråga efter den i morgon..." Okej, vi väntar och de ringer upp oss två dagar senare med beskedet att någon soffa eller fåtölj är inte byggd. Leverantören hade fått datorfel och fått fel vecka. Det stod 49 istället för 46 i deras dator. Trams, säger jag. Någon som sluntit på tangenterna. Nåja, möblerna skulle komma på torsdagen i vilket fall. Vi skulle få gratis hemleverans som kompensation.

Torsdag vecka 46 kom, men det gjorde ingen soffa. Ringde på måndagen och var lite lätt frågande (läs irriterad). "Va?!? Har inte soffan kommit. Det var konstigt!"  Återigen rings det till leverantören. Nä, på torsdag kunde de inte leverera någon soffa, vecka 49 kommer den... Jaha, nu lovade Miomöbler en lånesoffa åt oss per omgående. Killen som körde möbler var ändå ute och åkte samma eftermiddag så han kunde ta med en till oss.

Samma eftermiddag...eller jag menar dagen därpå, alltså på tisdagen...öhm...ringde killen som levererade möbler och frågade om de kunde komma på torsdag och lämna lånesoffan. Det var det tidigaste det funkade för dem.

Lånesoffan på plats. Varnade för hundhår och barnkladd, men det var lugnt sade de. Så ringer telefonen. Det var en annan person ifrån Miomöbler som ringde. Han hade ett tråkigt och ett bra besked. "Er soffa är en vecka försenad, men det är ju bara en vecka och ni kommer ju i alla fall få den innan jul, det är väl bra?" Jag kan ju säga att säljaren fick höra en ganska lång salva ifrån mig... Med löfte om 1500 kronor i rabatt och att leveransen skulle eldas på så mycket det bara gick så lade vi på luren.

Valde att gå in tvättstugevägen idag så jag kunde söva Dotter på en gång efter hundkissrundan runt kvarteret. Hundarna springer som vanligt in i huset. Sedan hör jag ett ylande som inte är av denna värld, de skäller hysteriskt och ger sig inte. Jag har ju inte direkt några skälliga hundar så något allvarligt måste det vara. Jag smyger tyst in i huset, beredd att möta inbrottstjuven. Kofoten ligger i tvättstugan, så jag är beredd att springa tillbaks om jag behöver försvara det som försvaras bör. Mobilen i handen om jag behöver larma 112. Där står fåtöljen. Mitt i det i övrigt tomma vardagsrummet sår den och tittar hotande på mina hundar som har gått och gömt sig i trappen. Maken hade släppt in budet medan vi var ute.

Fotpallen som hörde till var skadad i leveransen. Som om det skulle gå smidigt på något sätt. Nåja, fina och sköna möbler blir det tillslut, och vi kanske njuter mer av dem när vi väntat så länge på dem...

Men Miomöbler skulle bara veta vilken utskällning de fick av mina hundar...

Om sömn...

Nu har mamman blivit tokig på riktigt. Minus arton grader ute, sommarmössan plockas fram. Raggsockor på händerna och så ner i vagnen utan overall. In i tvättstugan. Vad ska vi göra här undrar två hundar och ett barn. Mycket mycket märkligt. Men är man trött så är man och Dotter somnade på åtta minuter i tvättstugan.

Det är kallt. Inte ens fåglarna vågar sig fram till fågelbordet vi satt upp i trädet. Så här mysigt såg det dock ut här om dagen när paret talgoxe hade vägarna förbi.

Åter till sömnen. Var på BVC igår för ettårssprutan. Dotterns alltså. Ett stick i varje ben, lite tårar och så snart bra igen. Tappat lite vikt på grund av all magsjuka, feber, hosta, tänder och liknande. Inget allvarligt, extrakoll efter julhelgen och extrafett beordrat tills dess. Berättade om dotters nattrutiner, varje natt vaknas det ju vid tjugo i tio och klockan två. Teorin var nattskräck. Vi skulle prova att stoppa om henne så hon stördes i sin sömn och så skulle hon inte komma in i nattskräcken. 20-30 minuter före det brukade komma skulle vi vara beredda. Sagt och gjort. Butt butt, stopp stopp. "Ahmmm" sade dotter och rörde lite på sig och sov gott vidare och över sitt vakenpass. Vi blev inte så lite förvånade måste jag säga. Nästa steg är väl att ställa klockan på tjugo i två nu då och göra om det då. Tänkt om allt löste sig så enkelt. Vore ju för bra för att vara sant! Nej, nu ska här drickas kaffe innan någon vaknar i tvättstugan! (Det finns tre sovandes där inne att välja på.)

Semesterdag på djursjukhuset

Maken har tagit en veckas semester. Här ska grejas! Full fart från första dagen. Vovven luktar surt. Den lilla vovven. Som egentligen är den stora vovven i och med att hon växt om sin mamma. Vi kan för enkelhetens skull ska benämna henne som Tesla. Hon luktade surt och löpte rejält. Lite för rejält tyckte jag. Dessutom rann det ena ögat. Orolig matte ringde till veterinären. Löpet var bara att avvakta med sade de, men jag fick en akuttid klockan tio för ögat.

Hos veterinären kom de då på att såhär mycket ska inte en liten hund blöda och lukta och skickade oss raka spåret till regionssjukhuset. Tur att ögat rann... Eftersom vi kom in akut så får man klämma sig in när folk har tid. Träffa läkare, raka tassen. Aj aj aj. Sticka spruta gick bra. Sedan raka magen. Nä, där gick gränsen tyckte Tesla som sparkade hysteriskt med sina bakben. Undrar om hon försökte tala om för veterinären att hon inte alls var en ras som skulle trimmas... Veterinären insåg där mellan sparkarna och de högljudda protesterna att här skulle hon inte komma någonstans och letade på den lilla trimsaxen. Den som de använder för katter. För mycket små katter, tillade hon. Bättre, tyckte Tesla. Ultraljudet var hemskt däremot, när hon var riktigt tvångshållen så gick det bättre. Bara svansen fick vifta. Någonstans måste ju all energi ta vägen. Bilden visade en infektion på livmoderhalsen och Tesla blev satt på antibiotika i fjorton dagar.

Man kan tycka att detta var ganska snabbt gjort, men då har man fel. Nio timmar senare blev vi hemkomna igen. Hungriga, trötta och med en barrakad mage så här i vintertid. Olämpligt, tycker Tesla men hon har i alla fall ett fint bandage om tassen att visa upp för sin mamma...

Huset!

Så sitter vi nu runt det alldeles nya köksbordet i det alldeles egna köket  med kartonger och bråte högt och lågt och bara njuter... Egen härlig trädgård där vi kan släppa ut hundarna, egen tvättstuga att hänga tvätten, massor med härligt utrymme att fylla upp.

Dotter har dessutom sovit in uterummet. Perfekt tyckte hon. Istället för att vakna och gråta över ny plats, nya ljud och nya intryck så slängde hon av sig vantar och strumpor, kastade fötterna över kanten på vagnen och filosoferade en stund tills jag kom och frågade om hon ville ha en frukt. Tror uterummet fick godkänt.

Har dock funderat på en sak, varför passar aldrig ens gamla möbler in? Om man nu har flyttat till dubbelt så stort så borde de väl gå att få in? Men ändå sitter jag med en skänk/sideboard som inte passar in någon stans, en liten byrå som känns malplacerad och en bokhylla som inte vill bo bland sina kompisar.

Har nu säkert två kartonger blandat bråte kvar i lägenheten. Ska hämta det. Sen. Sen kan vara om ett ganska långt tag och ett ganska stort steg att komma över. Man ska inte börja packa upp innan man packat ut allt gammalt. Sen kan ju lätt bli ett oöverstigligt aldrig då...

Sjukdom och tapeter

Återhämtar oss efter sviterna av en magsjuka. Slog ut hela familjen, så nu behöver mycket packas på en minimal tid. Nåja, vi har ju en veckas överlapp så det ska vara lugnt. Kanske största bekymret blir att när vi väl fått nyckeln i vår hand så vill vi inte tillbaks till gamla lägenheten. Har insett att vi första natten i alla fall måste sova i lägenheten, det blir svårt att hinna flytta klart innan Dotter ska sova. Nåja, temporärt. Får stå ut.

Sitter och letar tapeter. Det finns snygga och det finns fula. Logiskt. Lika logiskt är nog att de dyra kostar närmare 2000 kronor för en rulle och de fula närmre 500 kronor för en rulle. Då kommer ordet prisvärt in i bilden. Hur mycket ska man kompromissa när det gäller tapeter i sitt framtida hem? Ska man gå på absolut snyggast eller på mest prisvärt?

Försökte hitta tapeter till Dotter utan rosa prinsessor på. Det visade sig i det närmaste vara omöjligt. Det finns några svenska tillverkare som gör tapeter som är mer eller mindre könsneutrala, men på kontinenten är rosa det enda rätta för en flicka, och de flesta tapettillverkare finns på kontinenten påstås det. Suck. Jakten går vidare. Har ett bra alternativ dock tycker Dotter.

Mumintroll

Två mumintroll. Ett åt Dotter och ett åt svägerskan. Den senare har en viss besatthet av Mumin, något som vi gärna uppmuntrar. Jätteglad blev hon i alla fall, precis som jag hade hoppats. Här har svägerskan förevigat avskedskyssen mumintroll emellan...

Bi

All you need is love! Nåja, detta skall vara en lovebug i bitappning. Ganska söt tycker jag där den hänger i taklampan. Fotot är sådär lite konstnärligt taget av svägerskan Ankakranka...

Vet inte om det blev ett lucky shot eller om hon är en naturbegåvning när det gäller fotografi. Mönster till biet hittar man här: heliina.livejournal.com/50341.html