Om bebisar, mönsterstickning och annat...

Trött har jag varit. Så in i vassen trött. Tydligen kan man bli det när man är gravid. Det är ok att vara trött, men det tar rätt mycket ork och energi.

Knappt en månad kvar nu och hemma och latar mig på heltid. Med en 3,5 åring. Ja, du förstår att det inte bara blir lata sig utan aktiviteter med Lillasyster också. Till alla hjärtans dag så pysslades det såklart...

Lillasyster som ska bli storasyster och är mäkta stolt över detta såklart. Nu bara längtar och väntar vi...

...har nästan fått ihop en filt till bebisen... Mönsterstickning för första gången förutom några små detaljer tidigare... Lite klurigt innan man kommer in i det men jätteroligt att se mönstret växa fram.

Mönster kommer från Vikinggarn och hittas här: http://www.viking-garn.no/file/uni-filer/71305-katalog-1305-svensk.pdf

Min trädgårdsdröm...

Man skulle kunna låtsas...

...att vi varit på en trädgårdsresa...

...till en plats där man älskar precis samma sorts blommor som jag...

...och visst hade det varit underbart...

...med en trädgårdsresa...

...men ännu bättre att kunna njuta...

...vareviga dag!

(Det tycker i alla fall Lillasyster och jag!)

Sommarlov!

Så var det äntligen här. Det efterlängtade sommarlovet. 

Ja, egentligen tjuvstartade vi redan förra veckan med att kompa ut de dagar som var, men det kändes som allt annat än semester då vi hade såväl midsommar som treårskalas att förbereda och två lätt speedade barn på det.

Nu har lugnet infunnit sig. Barnen leker hotell i uterummet och jag njuter av att ta hand om disken i lugn och ro... Och så hinner jag blogga lite också!

Lillasyster slutade på sin avdelning och Dotter ska ju börja förskoleklass så det var ett ordentligt hej då. Varsin ängel fick "fröknarna" där barnen helt och hållet valt färger, hår, knappar etc. Dotter tyckte att alla hennes fröknar tyckte om rosa, de tre högra änglarna har hon valt färger till.

Mönster kommer från gurumiorama och heter GuardiAngel.

Ja, och fröknarna blev jättejätteglada!

Kalasande och vår nya hobby

Det damp ner en kalasinbjudan. Tydligen fyllde Dotters docka Rosa åtta år. Kalas torsdag klockan tre stod det. 

Tydligen var det all in som gällde och Dotter satte igång med bakning av Myrhögar (krispkakor?!), kladdkaka och drömmar. Jag fick mest hålla undan Lillasyster och hjälpa till med ugnen...

Hon dukade och donade och klockan tre hade vi kalas.

Lillasyster tyckte att det fattades ballonger på kalaset. Vi bestämde att om man fyller åtta år så vill man inte ha ballonger. Så är det.

Vi tror att dockan blev nöjd med sitt kalas. Hennes lilla mamma var det i vilket fall och det är väl nog kan tyckas.

Den nya hobbyn undrar du. Jo, det är att pärla efter mönster. Som korsstygn fast snabbare säger jag. Hur kul som helst tycker både Dotter och jag. Vi hjälptes åt med en kanin till Rosa.

Dotter har gjort en hel hög själv nu, jag ska fylla på med pärlor, vissa färger fattas och så några till pärlplattor så vi kan göra riktigt stora grejor sedan.

För att hitta mönster är det bara att söka på ex "hama rabbit pattern". Hur lätt som helst och hur mycket fint som helst.

Sen kan man bli inspirerad att göra en egen figur. Detta är en dinosaurie. Såklart. 

Om snögubbar och dans...

Nej, snö har vi inte. Inte haft på länge. Nederbörd är dock ingen bristvara. 

Du får tro att jag är galen, men när boken "Amigurumi winter wonderland" landade i brevlådan var jag ju tvungen att sätta tänderna i mönstret som jag varit sugen på sedan i julas!

Så söta små snögubbar. Färgerna blev inte så juliga. Den inspirationen hade jag inte. Höll mig dock till kalla färger. Det får duga.

Hur länge ska de få bo framme innan de får hoppa ner i jullådan? 

Tja, tills jag köpt grundfärg och ska sätta tänderna i mina fönster kanske. Spacklat idag i alla fall! 

Dotter har haft en (mer än) hektisk helg. Premiär för henne på ett lekland med kalas, spännande och stort tyckte Dotter.

Hon har även för första gången dansat på STOOOR scen med föreställning av hela dansskolans elever. Hennes grupp var de yngsta, femåringarna. 

Hade anmält mig som frivillig förälder och hade fullt sjå med 12 femåringar bakom scenen, lotsa framtill scenen, av scenen, trösta lite, krama lite, hålla några i handen, stoppa i kex och bananer och kissning av alla 12 i pausen. Piuuuh, inte bara Dotter dom var slut efter det...

Det där gula där, det är Dotter. Eller Picachu som hon skulle föreställa. 

Svansen hänger på svaj eftersom ena säkerhetsnålen lossat och öronen vägrade hon ta på sig. Så kan det vara. 

Försök att fota ett dansande och hoppande barn genom ett draperi utan att synas, det är inte det lättaste jag gjort.

Maken har henne på film som komplement till denna synnerligen vackra bild, öhm.

Morgon

08.04

Kan man vakna till en mycket vackrare morgon?

Sitter i nattlinne och tofflor på trappen och bara njuter. Undra om jag ska väcka barnen snart...

Vår vanliga hundpromenad...

Frisläppt. Dotter har ärvt min avsky för att bli för varm. Nedärvd av min far i sin tur. 

Nu kan man gå ut i strumpbyxor och fleecejacka. Då blir hundpromenaden minst dubbelt så snabb och kvadruppelt så njutningsbar. Minst.

Att jag har en förkärlek för höstrusk är en helt annan historia...